Femtiotalets förste älskare.

26 september, 2011

”Flickorna var verkligen helvilda!” berättade Birger Malmsten efter en incident utanför flickskolan i Borås. När han hade tagit en promenad förbi skolan utsattes han för flickornas svärmiska hysterier och tvingades tillkalla polis. Nåväl, så lyder åtminstone historien. Malmsten var måhända inte de skickligaste av aktörer på duken (”Birger Malmsten är ingen Jean Gabin.” menade Lorens Marmstedt) men han arbetade hårt och blev habilare med åren. I Laterna Magica berättar Ingmar Bergman om sin och Birger Malmstens resa till den pittoreska staden Cagnes-sur-Mer. Bergman ägnade föga uppmärksamhet åt slående havsvyer och nejlikeodlingar; han söp och arbetade (bakfyllan gav en intensifierad kreativitet!). Manuskriptet han diktade hade ett filmslut som han i hemlighet tillönskade sin fru; fotogenexplosion och död. Malmsten ägnade sin tid åt att svira runt och föll för en tuberkulös engelska som skrev poesi. Bergman engagerade sig också i lustans lekar och håvade in en rysk-amerikansk konstnärinna, hans amitié passionnée, som var en ”statuarisk amason som utstrålade ohämmad sinnlighet”. Malmstens amorösa äventyr resulterade inte i någon längre förbindelse, väl hemma i Sverige gifte han sig med mannekängen Haide Göransson (den underklädesbutik hon öppnade år 1953 finns fortfarande kvar på Linnégatan!) och de förblev gifta tills hans död år 1991.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: