Jag gråter hellre i en Rolls Royce…

16 juli, 2011

Sagan och Deneuve hänger på en trappa. Sagan i en synnerligen tjusig kappa!

… än i en Volkswagen. Tvangs jag välja att leva som någon annan för en dag skulle det nog vara som Françoise Sagan. Sagan blev krösus redan vid nitton års ålder med debutromanen Bonjour tristesse år 1954. Jag och en annan teaterentusiast var och såg hennes Slott i Sverige när Dramaten gav den – den var svart, dräpande och oerhört underhållande. Sagan levde ett liv av intensiv glädje och djup sorg; köpte dyra sportbilar, spelade hasardspel till det inte fanns något att spela på (eller låna), svirade runt tills hon dråsade, och hon föll alltid hårt, men var alltid omgärdad, förvisso av mer eller mindre flyktiga bekantskaper. Det var bräckligt och stökigt, fyllt av trivsel och trassel. Hennes kärleksliv såg likadant ut, under en period levde hon i ett slags ménage à trois med journalisten Bernard Frank och kläddesignern Peggy Roche. Så, en dag av gammal hederlig borgardekadens.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: